Klar!

Äntligen så är sommartröjan färdig!
Hittade mönstret innan jul och där började min inspiration. Sticka har jag ju alltid gillat men inte provat på hålmönster. Det värsta med detta plagg var att få ihop det med nål och tråd.

När den var klar så provade jag den. Som en strypsnara runt halsen men ändå så tog jag en större storlek. (förlåt för den taskiga bilden, var missnöjd med halsen.)

Tog upp i stickningen och gjorde om. Nu längtar jag till sommarn så man kan använda den i solen eller på standen! Mönstret är ifrån drops och jag stickade med ett bomullsgarn, ej det garn som dem rekommenderade.

Trötta citroner kan göra någon glad!

Upptäckte i morse att citronerna jag köpt för någon dag sedan redan börjat torka. Det är ju visserligen förståeligt då fruktskålen står i fönstret ovanför ett element. Man kan ju nästan tro att jag torkar dem med flit, men så är inte fallet.

Dessa trötta citroner förvandlade jag till en smarrig lemon curd. Det är verkligen hur enkelt som helst att göra egen lemon curd, det tar bara ca 5 min. När den är klar kan man knyta på ett fint tyg på locket med ett snöre och en etikett. Trötta citroner kan bli en perfekt present att ta med om man ska på kalas.

Gör så här: Vispa ihop 3 ägg med 1 dl socker i en kastrull. Riv skalet av en citron och pressa i saften från två citroner. Sjud på spisen tills krämen tjocknar (det får inte koka). När det är tjock tas den av plattan och ca 25 gr smör rörs ner. Jag använder extrasaltat, det ger en god brytning. Tappa upp på burk. Kan förvaras i kyl ca 1 vecka.

(Det här är mitt eget recept, i de flesta recept i kokböcker brukar det vara dubbla mängden socker och smör. Så vill du ha en fetare sötare kräm är det bara att dubbla till 2 dl socker och 50 gram smör)

Pappersslott och ett barns första broderi!

Som den mycket stolta mamman jag är måste jag visa upp min lilla Jordis nyaste alster. Följande konstverk har skapats hos hans strålande dagmammefarmor Marian. Slottet är slottet Godmorgonsol där lilla spöket laban huserar (jag misstänker att ungen fått mycket hjälp med konstruktionen och det lilla spökets glada ansikte).

Broderiet är broderat av Jordi (nästan helt själv, tror jag) och underlaget är en papptallrik! Jordi är stolt och jag är ännu stoltare, min inre textillärare ler i stor förtjusning.

Farbror Eckes dokumentskåp

Jag hittade ett gammalt dokumentskåp/byrå i mina föräldrars fjös (ladugård på rikssvenska). Min mamma tror att det är en möbel som användes av min mormors farbror Ecke, en gång i tiden. Den såg ganska ruffig ut, tyvärr glömde jag fota den i ursprungsskicket. Jag fick lite hjälp med att skruva av beslagen och den gick jag lös på den med slipmaskin. Hela badrummet (och jag) blev täckt i damm!










Grundfärg och några lager blått, i en turkos ton, gjorde det till en alldeles annan möbel och den blev himla fin! De gamla beslagen skruvades tillbaka, som en påminnelse om vad det är för gammal möbel. Den sista bilden gör inte riktigt färgen rättvis men på de andra bilderna är den mer korrekt.

Garderobspiff...

En snöig dag som denna är perfekt till att pyssla inomhus. Mitt dagsprojekt blev att ta mig an att piffa upp gamla plagg som bara låg och tog plats i garderoben och aldrig användes.

Med hjälp av textilfärg och rotfrukter fick en tråkig grå bomullströja nytt liv, och en svart cardigan fick spetskant och extra knapp. Jag har definitivt fler kläder som måste piffas upp, så fortsättning följer.

Nyslöjdat till nyfödd

Min syster har varit en hantverksmaskin under graviditeten. Till exempeln har hon prytt trista vita bodys med vackra virkningar. Svårigheten visade sig ligga i att sy fast virkningarna på plaggen, det blev nästan lika många stygn som maskor!

Jag har själv inte varit fullt lika produktiv till systrabarnet men en tranmobil och en värmekuddesköldpadda har hon i alla fall fått! Sköldpaddan är fylld med helt vete och går utomordentligt att värma i mikron. Jag är lite skeptisk mot knappögonen men hittills har de inte gått sönder av mikrovågorna.

En sprillans ny person

Det lilla knyttet i min famn är en alldeles ny person. Min lilla Jordi kallar henne för "min kosin tillu" men i själva verket heter hon Tilly. Tilly är en mycket liten varelse, och på bilden är hon bara ett dygn gammal. Trots att hon är så pyttig har hon redan givit upphov till massa fint slöjdande och snart ska jag lägga upp bilder på några av kreationerna som har inspirerats av hennes ankomst till jorden, på utsidan av magen. Så länge får ni nöja er med att hon är väldigt söt och att jag är väldigt glad att hon finns.

Do redo - Soffprojektet

För någon vecka sedan tog jag och klädde om vår gamla soffa. Det är en soffa som vi fått från mina svärföräldrar då de skulle köpa en ny soffa, och har nog hängt med i 15 år. Skinnet på armstöden var blekt och slitet och tyget på dynorna hade börjat gå sönder.

Jag köpte ett nytt brunbeigt tyg till dynorna och sydde nya fodral. Efter att ha gjort det matchade dynorna väldigt dåligt med det orange-bleka skinnet som var på armstöden. Jag tog då beslutet att försöka färga skinnet i en mörkbrun ton.

Med hjälp av skinntvätt, skinnfärg och en skyddskräm kunde jag få en helt fräsch skinnyta igen, som matchade bra till den nya soffklädseln.

Jag fick en del tyg över från dynorna och funderade därför på att göra en fotpall till soffan, som kan skjutas ihop som en divandel. Sagt och gjort.

En sak som jag tycker är både roligt, ekonomiskt och klimatsmart är att använda material som man redan har hemma och återbruka det. Titta runt vad du har hemma i skåp och förråd! Jag hittade en trasig stol och brädor från en sänggavel som vi inte använder längre. Dessa brädor kommer från början från någon slags fraktlåda för kablar och återbrukas nu för andra gången. Dessa trästycken byggdes ihop till en pallstomme med lika mått som soffdynorna.

Med god hjälp från David blev pallstommen klar och jag sydde ett fodral till stommen och en kudde att ha ovanpå. Fodralet spändes fast med spikar och kudden stoppades med ett hopvikt gammalt täcke.

Allt kan komma till användning med lite fantasi...
och resultatet, det blev jag mycket nöjd över!

Att tänka på när man stickar vantar

När man stickar saker kan det vara bra att tänka sig för. Till exempel kan man bestämma sig för att sticka båda vantarna samtidigt, så att de blir likadana. Så tänkte jag och de blev sannerligen likadana! Exakt. När man ser dem skulle man kunna tro att jag har två högerhänder. Det har jag inte, men jag har två högervantar.

Nu har irritationen lagt sig och snart har mina högervantar fått vänsterkompisar. Det är ju extra roligt för nu är de snart ett helt gäng! Det är sådant man kanske inte tänker på när man bestämmer sig för att sticka ett par vantar.

Här ska det inom kort bli en spirande verksamhet med inspirerande tankar och bilder. Stort och smått!