När jag kom till keramiken häromveckan stod det en så snygg kruka i ett glasskåp och kära nån, den hade ju jag gjort! Det här oerhörda höstmörkret gör att färger blir som förbytta och allt verkar luddigt i kanterna men tänk er krukan sådär fart ännu snyggare, så förstår ni storheten. Det tar sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar