måndag 31 december 2012

Galningen i mitt trapphus

 Inspirerad av den här förtjusande bloggen har jag gjort min egen variant av en klippt kompis.


Hej! säger kompisen.


Och hon har bosatt sig i vår hiss för att kunna säga hej till så många som möjligt. Jag var lite oroad att någon skulle bli argsint på kompisen, för det bor någon i huset som inte alls är förtjust, alltså rent generellt oförtjust, som någon typ av filifjonka eller liknande men min tanke är att hen kanske behöver en kompis...



Ett dygn efter att kompisen hade flyttat in i hissen hittade jag kompisen söndertrasad med en ny kompis vid sin sida. Alltså en kompis som hamnat där helt utan min hjälp. Efter att jag hade återfört huvudet på kroppen såg den såhär fin ut. 



Vad gör man? Har någon ett förslag? Jag blir så himla glad att någon ritar tillbaka och så gör någon annan såhär. Varför? Hur ska detta hanteras? Vad ska jag smida för plan? Jag vill ju att papperskompisarna ska få åka hiss!

Lerförtjusningen!

Tänkte att jag skulle blogga lite hantverkande som blivit gjort i julefriden. Först ut är lera. Sen jag var liten och bodde granne med en keramiker har jag älskat lera. Jag har inte kommit i kontakt med det så mycket men drömt och längtat. Peppen har ökat i och med följande av den här bloggen som gör mig mäkta förtjust. I höst har jag anmält mig till en svindyr kurs som drar igång i vår. Ska man ändå ha ett arbete ska man också få äventyr för lönen. Men kursen börjar i februari och tills dess är det hundra år. Så jag köpte mig tio kilo lera (det fanns inte mindre förpackningar) och drog igång.


Jag hade läst någonstans att det gick att bränna små saker i en plåtburk i öppen eld och skulle på så sätt kunna ta mig förbi ugnsbristen. -24 grader ute fick mig dels att inte vilja stå ute och glo på en eld i fyra timmar, dels att tänka att temperaturskillnaden i plåtburken skulle bli något överväldigande. Ur detta kom tanken på mammas och pappas backsterogn i källarn. Heter det bagarstugeugn på svenska? I vilket fall en sån ugn som man bakar tunnbröd i. 


Det visade sig, till min stora förtjusning, att trots att ugnen varit oeldad i sisådär trettio år gick det alldeles utomordentligt att tända upp och bara köra. Jag spikade fem hål i en gammal plåtburk, fyllde den med näver, papper, pinnar och mina lerpärlor och satte på locket.



I under ungefär en timme (hade nog gått med betydligt kortare tid) lät jag burken närma sig elden innan jag tryckte in den i mitten och lät lågorna dansa omkring den.


Jag och ungen tittade på och njöt av elden och vi väntade och väntade. Från det att burken var helt i elden lät jag den stå i lågorna i ungefär 2,5 timmar innan jag drog ut den igen.


När burken kom ut såg den ut såhär.


Och när jag öppnade den såg det ut såhär.



Inte en enda pärla hade gått sönder under bränningen och förkolnandet av nävret  och papperet hade gjort allting svart. Vissa pärlor hade jag slipat med baksidan av en sked när de var halvtorkade och de blev glänsande som stål. Vissa hjärtan och rundlar hade jag kavlat i virkade dukar, andra i bubbelplast, vissa hade jag tryckt in olika saker i för att få avtryck och mönster. Alltihop blev så himla fint och trots att jag inte har provat över öppen eld utomhus så har jag i alla fall fått en känsla av hur det skulle gå. Ugnen blir visserligen varmare än öppen eld blir men jag tror att det skulle fungera lika väl utomhus och det får jag prova på så snart temperaturen är lite mer lockande och jag har fått ihop tillräckligt med pärlor för en ny bränning.





söndag 30 december 2012

jullovandet

Jag tog visst jullov från bloggandet, såväl som jobbet men nu är jag här igen och ska försöka upprätthålla någon slags bloggpepp. Det är lite svårt. Jag skulle behöva någon typ av hejaramsa, men jag ska försöka.
Julen har varit vacker, för jag har varit hemma hos mamman och pappan i världens vackraste by, som synes. Julefriden har varvats med hantverk och vilda barn och hantverkandet tänkte jag att jag ska dela med mig av här framöver. Nu blir det ju snart ett sprillans nytt år också och vem vet vilka hantverk och lyckorus som kan rymmas i det!

onsdag 12 december 2012

Den nya passionen

Egentligen behövde jag inte en till hobby men internet är så inspirerande att jag kunde inte låta bli att prova, och så fastnade jag. Att tillverka tvål från scratch (stavning?)! Mycket bra information och inspiration finns att hämta här:
http://soapblogg.blogg.se/
http://yngla.blogspot.fi

Förutom att kaustiksoda är lite läskigt och bitvis lite för spännande så är det himla roligt och inte alls så svårt som man kan tro. Jag har misslyckats med en sats men jag lät den stå i några dagar och sen verkade den ha tagit sig. Tvålen som syns på bilderna är en ekologisk olivoljevariant med kamomill i. Den blev fantastiskt återfuktande, det känns som att ha tvättat händerna med handkräm! Det är ett gott tecken när första försöket blir kalasbra. Mer tvål kommer att tillverkas minsann!






söndag 9 december 2012

Den (nästan) färdiga lampcharmen

Lampskärmen är klar med undantag för att upphängningen fortfarande är undermålig. Nu är det ju nästan alltid mörkt varför de här bilderna, som alla andra, blev lite si och så. Men lampan blev en fest och det var så spännande när det stacks hål i ballongen och den krullade ihop sig alldeles våldsamt.


fredag 7 december 2012

Lyckoråttan och lyckokotten



När jag för ungefär tre och ett halvt år sedan var jättetjock och längtade mest i hela världen efter att en ny människa skulle komma ut ur mig fick jag ett paket. Paketet kom från min busproppsvän Ingela och innehöll lyckoråttan här ovan. Den skulle föra tur med sig och det gjorde den, för ungen kom ut till slut. För ett tag sen fick lyckoråttan en kompis, en lyckoigelkotte som är öglevirkad, klippt och körd i tvättmaskinen. Ögon och nos har nåltovats fast. Både lyckoigelkottar och lyckoråttor går ganska fort att göra om man kan virka. Kan man inte virka finns det kalasbra instruktionsfilmer på youtube.

söndag 2 december 2012

Har du ett problem?


Snön och advent har kommit! Vinter! På grund av detta känns ovanstående skylt kanske inte helt nödvändig men den är bra när den behövs. Jag fick den av Rasmus för länge sen men jag har fortfarande glädje av den. Ett enkelt flödesschema över hur problem bör hanteras.