tisdag 25 februari 2014

hemkeramiken

Jag har fått upp min keramikpepp i topp igen. I fredags när jag skulle hem från keramiken kände jag mig inte alls klar så jag köpte med mig en lerklump hem. Det blev djuptallrikar och ett stort fat. Nu står allt plastat i botten av min garderob och väntar på att torka så att det kan få åka tillbaka till bränning. Jag är så förundrad över att den där platsen finns. Keramikverkstad i en kyrka, lera med bränninga och glasyr för 35 kronor kilot. Jag undrar liksom hur det kan finnas och är så himla glad och tacksam över att det gör just det. Finns liksom.





söndag 23 februari 2014

umefolk


Igår var jag, barnet och väldigt många andra människor på umefolk. Det här är enda bilden jag tog, de trötta fötterna som gladeligen hoppade i tofflorna efter dansskornas våld. Det var en så vacker kväll med människor som jag visste att jag skulle träffa och människor som jag inte hade kunnat föreställa mig att jag skulle träffa. Så många kärleksfulla möten och med den där galenskapen i kroppen, som om man skulle kunna dansa ihjäl sig för att musiken är så magisk och stegen och snurrarna tar över hela kroppen, som om ingenting annat fanns i världen. Den fullständiga folkdansfesten avslutades med livets gladaste polka med en klasskompis från låg- och mellanstadiet, som från ett annat liv. Med tacksam smärta i hela kroppen stapplade jag in här hemma klockan två på natten och ville skriva ett manifest, så storslagen var känslan. I stället somnade jag. Lycklig.

torsdag 20 februari 2014

vardag





Jag hittar någon slags vardag mellan det nya arbetet. Tiden och mörkret är liksom motarbetare av ron och kreativiteten men med många lampor och lite tålamod hinns också det man vill med. Nu till exempel, får jag helg och alltså nästan bara sådant jag vill i tre dagar. Och så lite jobb, fast bara alldeles lite.

onsdag 19 februari 2014

brevlängtan

Tänkte idag på att det var för länge sen jag skrev brev. När det har gått för lång tid blir steget så stort och orden så svåra att fånga. Ska ta mig tiden och ron. Hittade då det här och var det inte det bästa så säg? Själv ska jag ta i tu med mina egna brevälskade men om ni inte har en brevvän: Skaffa en!

torsdag 13 februari 2014

Två nya eror


Jordi har upptäckt två nya grejer som jag ser som startskottet på två helt nya eror i jordilivet. Det första är dockor. Ovad skådas Rasmusflickan som han har ärvt av Rasmus. I dockans första liv hette den Rasmusdockan men nu i det andra har den bytt namn lite. Dessutom får den ju inte kallas docka för den är ju en bääbis! Jordi är pappa och matar och kramar och byter kläder och tar hand om. Det är så kul att se med vilken kärlek han tar hand om sina bebisar!

Den andra nyheten är kapitelböcker. Sen han var bebis har jag läst allt möjligt högt för honom. Politics of the veil om fransk slöjpolitik, när han var bebis, Thomas Tranströmerdikter för något år sen men sen blev han lite större och var mest intresserad av bilderböcker. Men nu tar vi steget in i kapitelbokandet och det är så roligt! Bilder krävs inte för att hålla intresset uppe och bland sidornas prassel hörs "snälla bara ett kapitel till!"

lördag 8 februari 2014

En krukväxt man inte vill ha


Kameran har rymt igen och då blir det inte mycket bloggat. Bästa ritvännen var här igår så lite att skanna finns det i alla fall. Just nu skulle jag vilja rita hela dagarna och kanske halva nätterna.

söndag 2 februari 2014

inspiration från min syster


Syrran har fått ett kolikbarn som skriker, skriker och skriker. Jag tänker mig att de ser ut typ såhär när klockan är halv fyra på morgonen och det inte finns någon nåd. På internet kan man lätt få för sig att mammaledighet är ett år på rosa moln. Det är lätt att glömma att man ibland nästan inte står ut, att ett jobb är så mycket mindre jobb.

Jag tycker om när streckgubbar eller svarta fläckar istället för ögon säger mer än en oerhört välritad människa skulle säga. Det spar liksom tid och tär mindre på självförtroendet.

lördag 1 februari 2014

omklätt

Det har klätts om här hemma! Stol och anslagstavla har bytt skepnad. Den ena på grund av katter och den andra på grund av någon tanke om att ett annat tyg blev snyggare till tapeten. Mycket pretentiöst. Nöjd blev jag i alla fall och katterna ser ingen tjusning i det nya stolstyget, tack och lov!