lördag 29 juni 2013

Krus


Något som är svårt att få tag på när man ska lajva, är vettiga krus. Det visar sig också vara svårt att göra dem själv men skam den som ger sig! Jag har drejat och drejat och drejat och se, det blev några krus som inte hamnade i slaskhingen. De två längst fram blev dessutom nästan likadana! Det är minsann en prestation.

onsdag 26 juni 2013

Avtryck

Framöver kan man se fram emot medeltiden och keramik på den här bloggen! Jag har nämligen hämtat alstren från vårens fantastiska keramikkurs och om en vecka åker jag till fantasimedeltiden och innan dess ska textila underverk uträttas.


Tyvärr vill inte blogger ställa upp på att vända på bilden längst ner, den ska tydligen vara på sniskan.
Handplattan och fotskålen gjordes i våras med hjälp av ungen. Han var mycket villig att låta sina tassavtryck förevigas. När det var bränt strök jag på kopparoxid och gnuggade bort det mesta med en svamp. På nära håll kan man se de minimala fårorna i fingeravtrycken. Fantastiskt vad som går att göra  med leran, oxider och glasyrer!



tisdag 25 juni 2013

Balkongnöjd


Vi och pälsbollarna är så nöjda med att ha fått nät till balkongen. Nu behöver man varken oroa sig för att katter eller ungar ska falla över kanten. Nu har nätet skickats vidare till nästa balkong som behövde nätas. Det såldes nämligen bara i 20 meters rullar, vi fick alltså lite över.

måndag 24 juni 2013

Paradiset






Det är så mycket sommar! Jag hade skolavslutning och sen hade Jordi dagisavslutning och Rasmus hade en strålande presentation av norra sveriges bästa examensarbete i matematik. Och nu är det alldeles ledigt! Jordi är hos pappan så just nu är det mest medeltida sömnad, slipmaskinande och keramikande som gäller. 

 Innan Jordi for till pappan var vi en sväng till Jämtlandet och hälsade på momman och morfarn. Det blåste och stormade och Jordi efterlyste ständigt sina vantar som jag enfaldigt tänkte att vi inte skulle behöva. Men solen lyste och min fina hemmavän var alldeles stor och rund för att hon ska få ett knytt och Urmomma var hemma i världens finaste hus.



Vi kastade pinnar i sjön,




vi gick med Rexi,












vi fikade hos urmomman










och vi kände att nu är paradisårstiden här!

fredag 21 juni 2013

Träslöjden...



Varför är det så svårt? Man kan tro att vi försöker såga av en järnbalk på bilden. Det gör vi inte. Det är en vanlig enkel slana. Rasmus håller i och jag sågar. Jag har hört att det finns folk som tycker att man inte sågar i vardagsrummet men jag är själv inte en av dem. Bilden nedanför talar tydligt om hur bra vi är på träslöjd. Sågen i fyra delar. Till mitt eget försvar ska sägas att det var Rasmus som höll i den när det hände.  


Vi behöver en käpp till fantasivärlden vi ska till om två veckor och jag har en tydlig bild i mitt inre. Problemet är att trä är så hårt och svårt att hantera. Vi ska låna en ny såg och göra nya försök och jag har fortfarande förhoppningar om att vi ska få med oss en käpp...






Fyraåringen

Igår blev ungen fyra år. Fyra! Jag är nästan chockad över att jag har ett så stort barn. Vi hade barnkalas och vuxenkalas eller kalas med små och kalas med stora, för att säga det på jordivis.



Systern och systerungen som äter kattmat var där. Och bästa kompisarna som matade systerungen med kattmat. Pappan hade bakat en fantastisk tårta och vi fiskdammade och paket öppnades. Enligt pappans egen utsago var tårtan tvungen att vara så tjusig för att överträffa fåretshauntårtan som jag gjorde när Jordi fyllde två och älskade fåret Shaun. Och överträffade gjorde han med besked.




Tempot var högt och stämningen god. Det var en fest helt enkelt och ungen var ruggigt nöjd och ruggigt trött när det var över. Kalasfint kalas!

måndag 10 juni 2013

Den medeltida årstiden

Vid den här tiden på året finns det ett litet antal människor som passionerat gräver ner sig i högar av tyg, lintråd och bivaxklumpar. Den skaran tillhör jag. Det är nämligen så att sommaren är den medeltida årstiden. Det är tiden när Gotland får för sig att det är tusen år sedan och tiden när flest lajv arrangeras.
Därför har jag de senaste dagarna släpat ut fåtöljen på balkongen och hängivit mig åt handsömnad. Jag har en uppsjö projekt som måste vara klara i början av juli och det är med passion jag sätter igång!

Ylle, linne, bivax, broderier, det luktar så gott och det känns så magiskt mellan fingrarna. Redskap och accessoarer plockas fram och provas och funderas kring. Om jag la ner hälften så mycket tanke på min vardagsutstyrsel skulle jag vara snygg som ett mygg!
Timmar och åter timmar läggs ner på plagg som varje sommar används ungefär lika länge som det tar att tillverka dem och ändå är det mödan värd. Halva nöjet är att se dem växa fram ur händerna. Mantelspännet på bilden längst ner har jag själv smitt. Det tog mig fyra timmar och två försök och en enorm träningsvärk men jag blev nöjd och stolt. Så fort allt börjar ta form ska jag se till att visa upp och skryta här.

Snart är jobbet färdigjobbat och jag kan hänge mig med mer tid och ännu mer passion!





måndag 3 juni 2013

Tagetesinvasionen

Det är toksommar! Härom kvällen kom äntligen ett regn som fick pollen att trilla ner från träden och som fick den regnlängtande josefinen att jubla. Jag är på ett så festligt humör just nu när jag äntligen har jobbat undan så mycket jobb att jag kan se att det kommer ett sommarlov. Jag har haft omplanteringsparty i badrummet och investerat i tio tagetesar. Det visade sig att tio var alldeles för många så ett par av dem smög sig ut i hissen för att se sig om efter nya plater att förgylla. Tagetesdisco i hissen liksom! Förhoppningsvis hinner någon blomförtjust människa fånga in dem innan hissmarodören gör slarvsylta av dem, eller vad nu en hissmarodör skulle kunna hitta på med blommor.

Sommar är det och tagetes och alldeles snart är det ett stort sommarlov!



söndag 2 juni 2013

Kricketmannen


Härom helgen skulle vi spela kricket! En väns vän hade gjort ett fantastiskt kricketträ som var megastort för Jordi. Tyvärr var vi bara fyra som kom, varav en var ungen, så kricketen bestod mest i att jag kastade boll mot Jordi som med ett vildsint engagemang vevade det enorma trät och träffade förvånansvärt många bollar.

När vi hållit på ett tag kom en man fram och pratade med oss. Han kom från Pakistan och brukade spela kricket. Han kanstade boll ett tag till Jordi innan han knallade vidare. Efter ett tag kom han tillbaka med en alldeles sprillans ny boll som han gav till Jordi. Han tyckte väl att den ärvda hundtuggarbollen var lite väl skruttig. Jag blir så lycklig av främlingar som gör sig sådär ofrämliga. Som pratar och ger bort bollar och är sådär människa liksom. Dessutom blir jag ännu lyckligare när de ofrämliggör sig inför Jordi som får en så himla fin bild av människor som när som helst kan bli ofrämlingar.