rödkålsfärgning

 Rödkål, plus vatten, plus lite citronsyra, plus gammal sliten bebisbody är lika med fint!

färga!

På fiberfestivalen inhandlades mycket efterlängtad ullfärg. Vi använde sån på textillärarutbildningen och efter att åter ha provat på i våras var jag vilt peppad på att komma igång själv. Hittills har det bara blivit provfärgningar och det får nog bli så ett tag framöver, tills jag har fått koll på nyanserna. Jag ska lägga upp bilder på resultaten någon gång när jag lyckas vara hemma samtidigt som dagsljuset för nu har den där fotoomöjliga årstiden infunnit sig igen.

om att patinera

Nu kommer att mycket smalt blogginlägg. De flesta människor har en jämn färgning som mål när de färgar tyger. Sen finns det de där växtfärgarna som gör makalösa färgningar där målet inte är jämnt utan snarare intressant. Sen finns det de där lajvarna. Patinering är någonting som det pratar om emellanåt i lajvvärden men ofta är det klurigt. Om man ska spela en sliten och skitig roll vill man gärna ha kläder som passar. Man syr i nytt linnetyg och sen börjar man smutsa ner. Man drar det i gräs, man har på sig det för att det ska slitas, man använder jord och sot och olja, kanske kaffe och bär om man är ambitiös. Sen begår man misstaget att tvätta eländet i maskin och vips! Borta! Rent! Och så får man börja om igen.

Här kommer tips om hur man kan få plaggen att se skitiga ut utan att faktiskt vara det.

 Ett första tips är att lökskalsfärga. Om du fortfarande har plagget i bitar kan du göra det på spisen i en rejäl gryta. Färdugsydda plagg brukar vara så stora att du behöver utomhusmiljö och då blir det genast krångligare.

Släng i mycket lökskal i grytan och koka det en stund.
Låt det gå ner till mellan 70 och 80 grader.
Lägg i tyget som du har sköljt i så varmt vatten som möjligt. Rör om.
Låt ligga i den temperaturen i ungefär en timme.
Häll över alltihop i en glasburk, stäng den och låt det stå sisådär ett par veckor till en månad.
Det blir brunaktiogt och med största sannolikhet ganska ojämt eftersom lökskalen ligger mot tyget olika. Vill man garantera ojämnheten kan man rulla in lökskalet i tyget och knyta snöre runt.

Färgningen jag visar här är en kombination av lök och rost och det är rosten som har bildat de svarta och bruna fläckarna på tyget överst. Ta rostigt skrot och linda in det i tyg, knyt runt och gör sen som beskrivningen ovan. Jag har inte använt så mycket lökskal, eftersom jag inte ville att tyget skulle bli helt brunt men ändå ta färg. har man ont om tid eller dåligt med tålamod går det bra att låta bli hela burkgrejen men då blir det lite mindre färg och håller lite sämre. Men bara lite. Det här går att variera i oändlighet och du får garanterat skitiga kläder/tyger. Lycka till!

lökskalen

Varje gång jag har fyllt en lökskalspåse när jag handlar, är det spännande att se hur kassörskan reagerar. Vad är det här? Är det lökskal? Det blir så vackra färger när man lökskalsfägar, jag skulle kunna färga nästan allt i det. Från det ljust gula till det mörkt bruna. Tidigare har jag mest använd gul lök men nu blev det röd för det fanns så gott om det i affären. Jag har börjat prova på det här med att stänga in tyget och färgbadet i en burk och låta det stå en tid. Det sägs att det ska ge mer färg och hålla längre. Däremot är det svårt att låta bli att plocka upp det för man blir ju så nyfiken. Tricket ar att färga ofta, så att man kan få plocka ur en burk när man precis har satt en. Det här badet blev för stort för någon burk så jag ställde ut hela grytan på balkongen och där får den stå ett par veckor eller så. Sen blir det spännande!

livet

Jag glömde bort att jag har en blogg, lätt hänt. Sedan sist har vi sett en anka gå över ett övergångsställe, färgat ägg med lökskal och hälsat på havet. Nu har vi ett till litet lov och det håller vi hårt i, lediga dagar är värda sin vikt i guld. Imorgon ska jag keramika med ungen och sedan ska det repas med bandet som har blivit ett band, teckenspråkas med min kvällskurs och kravallodlingsförberedas i helgen. Tänk så mycket skoj man kan ha när man får vara ledig!

Alldeles rött

Tänk så rött hår kan bli om man blandar det med buske!

Höstfärg

Den sista aroniabärfärgningen är gjord för i år och den blev misslyckad, liksom grålila ylle, inget för mig. Däremot kan man ju njuta av själva tanken på att det går att plocka bär som växer bredvid cykelbanan och sen färga tyg med den. Man kan också njuta av tanken på att solen finns, även om den sällan syns.

Hos jordifarmorn

I torsdags tog jag och Jordisen höstlov och åkte till hans farmor och farfar. Där blev vi bjudna på lunch och den utsökta efterrätten marängsvamp. Sen bar det av ut i skogen och där pinnbrödade vi med dagbarnen. När dagbarnen åkt hem och farfarn var på plats beslutades efter lite diskussion att farfarn kunde leka med Jordisen och att farmorn kunde leka med mamman. Första budet svar att alla skulle leka med Jordi men eftersom mamman och farmorn ville leka med annat så fick de dispens och oj så roligt det blev. Det blev färg och ull från kaniner, får och alpackor. vi färgade i mikrovågsugn som efter decennier av vägran har tillåtits tillträde till husets förrådsutrymmen, enkom för färgning. Jag har mikrofärgat i utbildningen men det var länge sen och andäktigheten var nu stor. Kolla färgerna! Det var vansinnigt roligt och resultatet blev fantastiskt! Nu är det bara att karda och spinna för glatta livet. Dessutom fick jag ett hekto redan färgad och kardad merinoull som jag redan har spunnit upp och börjat sticka en mössa av. Så fantastiskt roligt!

Aroniafärg

 Förra helgen blev lite tygfärgning klar. Jag kokade upp vatten och aroniabär (nästan helt säkert) och hällde ner det i en burk med ett par linnebitar i. Sen fick det stå ett par veckor och så blev det dags att ta ut och se resultatet. Fantastiskt vackert blev det. Har tyvärr inga bilder på tyget torrt men ska försöka fota det någon dag när det är dagsljus, det är ju den där svåra tiden på året nu. De här fina bilderna har min strålande fotograf/spelkompis/ljudtekniker Johan Hedström tagit. Det var så härligt att tömma burkarna och skölja tygerna i sjön, så mycket mer förtjusande än en diskho!

Växtfärgning

Den här innehållsrika textilbloggen har givit mig inspiration till växtfärgning på ett för mig nytt sätt. Tidigare har det mest varit av den här magnituden :

Vilket naturligtvis är fantastiskt men inte så lätt att göra sådär en onsdagskväll. 

Nu har jag haft en annan taktik. Jag har plockat med mig lite blommor, blad och bär som jag har hittat på väg hem från jobbet eller affären.

Rullat in dem i en bit linnetyg

och ställt det på spisen.

Det mycket långsiktiga målet är en klänning jag ska sy till ett lajv inför nästa sommar. Jag ska färga olika tygbitar och så småningom sy ihop dem till en mycket brokig historia. Det fina med det är att jag har många bitar tyg som jag kan slänga i grytan när jag får lust, ett långt och litet växtfärgningsprojekt.

Växtfärgerna

De här garnproverna har min momma växtfärgat med sina elever någon gång för många herrans år sedan. De är så vansinnigt vackra och det finns inte en färg jag inte blir kär i. Jag vill färga kilovis av varenda färg! Dessutom, vilken dröm det vore att få växtfärga med sina elever. Släpa ut sura högstadieelever till någon sjö och bjuda dem på sojakorv när grytorna med färgbad står och ryker... Min momma hävdar att hon var textillärare under den bästa tiden, då det fanns engagemang och resurser och ungarna ville lära sig saker. Kanske har hon rätt men det hindrar inte att det är skoj att vara det nu också, även om det nog är lite motsträvigare i dagsläget.