Jag är stressad. Det bara är så. Jag jobbar bara sextio procent men jag är stressad ändå. Dels maler jag jobb: hur mycket jag än gör så är det inte nog. Dels har jag ett rikt socialt liv som jag försöker upprätthålla. Dels har jag en unge som jag vill ge allt i hela världen, han i sig kan dock vara väldigt avslappnande. Men. Då när man är sådär stressad kan det vara fint att ta en kväll när man gör sånt som inte alls tar på krafterna. Härom kvällen var det så tyst och stilla här hemma, ungen hos pappan och Rasmus på vift. Jag satte mig och sorterade knappar. Mer avslappnande verksamhet får man leta efter. Vita hit och metalliga dit och träiga här och pärlemoriga där. Så himla enkel hjärnverksamhet. Så nu har jag sorterade knappar och aningen mer sorterade tankar.
Fint och tankeväckande berättat! "Sortera dina knappar" borde genast införas som bokstavligt avbrott och andemening i stressade mänskors liv! Det kan vara så enkelt som att låta tandborstarna flyta, men man måste vara rädd om sig. Du också.
SvaraRaderaTack. Du är väldigt fin. Jag anstränger mig för att vara rädd om mig men det är ju liksom lättare sagt än gjort. Jag tror att man helt enkelt får öva på det och att man kanske kan bli bättre och bättre på att stressa ner, bara man kommer ihåg att öva.
SvaraRadera