Jag och syster ärvde ett helt bohag som för stunden bor i våra föräldrars matrum. Nu och då kommer de på besök och fraktar då med sig skatter från arvet. Den här vackra lådan med det mycket fantastiska innehållet är en del av de hemligheter som gömt sig bland alla lådor som släpats från Uppsala till Jämtland. Det är lång tid tills jag behöver köpa nya trådrullar.
VIlken glädje, fantastisk fin låda med fiffigt innehåll, passar ju dig perfekt! Jag tittade länge på fotona när du skrev om arvet första gången och tänkte att alla konstnärliga och kreativa saker hamnat hos rätt person. Jag minns de broderade inklädda bokryggarna och saker som jag faktiskt tror att du kommer att använda, med ömhet och kärlek och nyskaparlusta.
SvaraRaderaJag minns att när jag var liten samlade jag fina karamellpapper, de där blanka stanniolpappren, guldiga eller i alla möjliga färger som fanns i t ex twistpåsar och slätade ut dem och hade dem i någon fin liten låda. Fast än har jag inte fått någon bild i huvet på hur lådan såg ut. Du skriver så fint och ömsint!
Tack! Jag blir varm av det du skriver. Att ärva är liksom ett ansvar samtidigt som det är en gåva. Märkligt också, att få någon annans saker. Men ja, jag tror det är i sin ordning att de ärvdes från en textillärare till en annan. Till en som inser att det faktiskt är en massa skatter. Tänk om någon med mindre förnuft hade fått äran, då kanske trådrullarna hade kastats bort. Ve och fasa!
Radera