Nördighetens höjder

För några veckor sedan var vi i Finland och lajvade. Det var ett finlanssvenskt lajv så nästan alla pratade svenska vilket är tur eftersom våra gemensamma finskakunskaper sträcker sig till schampo, mjuka fikon och ett, två, tre.

Innan lajvet fanns en professionell fotograf på plats och fotade alla som sina karaktärer. Bilden ovan är jag och Tova, den fantastiska femtonåringen som vi fick med oss över havet. Jag hade fått låna ringbrynja, huva och svärd och för första gången var jag på ett lajv som är sådär som folk kanske tror att det är. Orcher bakom varje träd, strid och larm. Det var nördigt i kubik och fantastiskt roligt! Rasmus var adelsman och fick glänsa i än den ena, än den ena tjusiga munderingen. Jag och Tova var gäldkrigare och det var första gången jag var på skogslajv i praktiska kläder istället för otympliga klänningar, om än ringbrynjan var opraktiskt tung.

Det ryms så mycket magi i att vandra runt i ylle och linne med handfållade sömmar, att somna på en renfäll med myggen surrande utanför struthättan. Årets äventyr är gjorda och de har varit storslagna! Snart men inte än, kommer längtan efter nästa sommars spänning komma krypande...